För första gången har Skolverket kartlagt kommunernas beredskapsplanering för förskola och skola vid fredstida kris eller krig. Nästan alla kommuner har en plan eller har påbörjat en planering för att kunna upprätthålla utbildning och tillsyn, skriver skolverket.se. Samtidigt pekar myndigheten ut flera tydliga utvecklingsområden.
Bakgrunden är erfarenheter från bland annat pandemin och kriget i Ukraina, där förskolans och skolans förmåga att fungera under långvariga störningar har blivit central. Som beredskapsmyndighet för skolväsendet har Skolverket genomfört en nationell enkät till samtliga kommuner under 2025. Undersökningen fokuserar på läget vid fredstida kris eller höjd beredskap och omfattar inte mer avgränsade händelser som skolattacker.
Personal, resurser och försörjning största hindren
Kartläggningen visar att kommunerna ser betydande svårigheter i att hålla verksamheterna igång när samhället utsätts för störningar. Brist på personal, brist på tid och medel för själva beredskapsarbetet samt osäkerhet kring el-, it-, vatten- och livsmedelsförsörjning lyfts som de vanligaste utmaningarna, enligt skolverket.se. För att stärka beredskapen har många kommuner genomfört övningar med personalen i förskolor och skolor.
Kommunerna efterfrågar också tydligare styrning kring fristående huvudmäns ansvar. I dag ansvarar kommunen för alla barn i kommunen, även dem som går i fristående förskolor och skolor. Kommunerna måste därför planera för samtliga barn oavsett om fristående huvudmän avser att fortsätta sin verksamhet vid kris eller krig. Avsaknaden av tydliga krav på fristående aktörer kan enligt Skolverket göra planeringen mindre effektiv och ändamålsenlig.
Barn till samhällsviktiga yrken riskerar bli utan plan
Trots att grunden i beredskapen finns på plats i de flesta kommuner finns det tydliga luckor. Ett sådant område är tillsyn av barn utanför ordinarie vistelsetider i förskolan. Vid kris eller krig kan barn till vårdnadshavare i samhällsviktiga yrken behöva omsorg under längre eller andra tider än normalt.
Här visar kartläggningen att bara runt 70 procent av kommunerna har en plan eller har påbörjat planeringen för att kunna erbjuda sådan tillsyn. För resterande kommuner saknas alltså en tydlig inriktning för hur omsorgen ska lösas när vårdnadshavare behöver arbeta mer eller på andra tider för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet.
Gymnasiet och komvux saknar ofta omställningsplan
Ett annat svagt område är planeringen för att anpassa utbudet av gymnasial utbildning. För att samhället ska fungera under långvarig kris eller krig krävs en genomtänkt plan för hur gymnasieskola och komvux kan ställa om utbildningar så att kompetens till samhällsviktiga funktioner säkras.
I dag har bara ungefär hälften av kommunerna en plan eller har påbörjat planeringen för sådana anpassningar, enligt rapporten. Det innebär att många kommuner saknar strategier för hur utbildningsutbudet ska justeras om behoven av vissa yrkesgrupper snabbt förändras.
Kommuner samverkar – men ansvar behöver klargöras
Eftersom kommunerna enligt nuvarande reglering ansvarar för att skolväsendets samhällsfunktioner kan upprätthållas vid kris, har kartläggningen avgränsats till kommunala huvudmän. Samtidigt går i många kommuner ett stort antal barn och elever i verksamheter som drivs av fristående huvudmän. Enkäten innehåller därför också frågor om hur kommunerna samverkar med fristående aktörer i beredskapsplaneringen.
Skolverket lyfter att utbildningsdepartementets promemoria om en modern krisreglering på skolområdet innehåller förslag som kan tydliggöra fristående huvudmäns ansvar och därmed stärka den samlade beredskapen inom skolväsendet.
Myndigheten erbjuder stödmaterial
Som beredskapsmyndighet arbetar Skolverket med att ta fram stöd och vägledning till huvudmän, skolchefer och rektorer. På myndighetens webbplats finns bland annat en broschyr som ger en överblick över vad beredskap i förskola och skola innebär och konkreta exempel på hur arbetet kan bedrivas.
Mer om kartläggningen, kommunernas svar och Skolverkets stödmaterial finns att ta del av enligt skolverket.se.
