Digitala kränkningar, hot och trakasserier drabbar elever i svenska skolor, både under och utanför skoltid. Arbetet mot mobbning och kränkande behandling behöver därför förstärkas, skriver skolverket.se i en ny rapport om elevers digitala liv. Myndigheten föreslår bland annat en nationell handlingsplan som omfattar både fysisk utsatthet och digitala dimensioner av våld.

Ny rapport om elevers digitala liv

Rapporten Elevers digitala liv – i och utanför skolan har tagits fram inom ett regeringsuppdrag. Skolverket har haft i uppdrag att utreda och analysera elevers användning av digitala enheter under skoltid och att kartlägga utsatthet i digitala miljöer. Underlaget bygger bland annat på en enkät till närmare 800 gymnasieelever vid sex gymnasieskolor samt intervjuer med skolpersonal, enligt skolverket.se.

Resultaten visar att mobbning och annan utsatthet förekommer i skolmiljön, både digitalt och fysiskt, och att detta påverkar enskilda elever och skolmiljön negativt. Skolverket beskriver digitala dimensioner av våld som kränkningar, hot och trakasserier via till exempel sociala medier, chattar och spel, där rykten sprids, kränkande bilder delas eller enskilda hängs ut inför andra.

Elever vänder sig sällan till skolpersonal

På samtliga gymnasieskolor i undersökningen finns elever som uppger att de utsatts för kränkande eller obehagliga händelser på nätet. I vissa fall handlar det om andra elever på samma skola. Det finns också elever som upplever att de kontrolleras av familjemedlemmar, partners eller vänner via digitala enheter.

En majoritet av gymnasieeleverna, särskilt pojkar, uppger samtidigt att de inte skulle vända sig till skolpersonal om de utsätts digitalt. Skolverket bedömer därför att skolornas arbete behöver utvecklas för att tidigare upptäcka och förebygga digital utsatthet.

Skolpersonal som deltagit i studien beskriver att de ser konsekvenser av det som sker på nätet i skolmiljön, men att deras insyn i elevernas digitala vardag är begränsad. Både personal och elever lyfter att skolan behöver arbeta mer förebyggande, och hantera både risker och möjligheter med digitala miljöer.

Digital utsatthet ska in i trygghetsarbetet

Mot bakgrund av resultaten bedömer Skolverket att digital utsatthet tydligare behöver integreras i skolans förebyggande arbete för trygghet och studiero. Det handlar både om att ge elever kunskap om risker och rättigheter, och om att stärka deras förmåga att hantera digitala miljöer på ett ansvarsfullt sätt.

Rapporten betonar också att barn och unga med funktionsnedsättning är mer utsatta på nätet än andra, utifrån studier som refereras. Skolpersonal efterfrågar mer stöd och anpassat material, särskilt i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola, enligt skolverket.se.

Mobilförbud i grundskolan – men inte på gymnasiet

I rapporten lyfts även hur digitala enheter påverkar studieron i klassrummet. Digitala verktyg används ofta i undervisningen och kan ge elever tillgång till lärverktyg och stöd. Samtidigt framgår det att elever i både grund- och gymnasieskola ibland använder mobiltelefoner och skoldatorer på otillåtna sätt under lektionstid, vilket lärare uppger stör undervisningen.

Från och med höstterminen 2026 införs mobilförbud under hela skoldagen i de obligatoriska skolformerna: förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. Enligt tidigare undersökningar gäller mobilförbud redan i de flesta grundskolor, skriver skolverket.se.

För gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola bedömer Skolverket att ett generellt mobilförbud under hela skoldagen inte behövs. Myndigheten anser att nuvarande lagstiftning motsvarar de behov som både skolpersonal och elever lyfter, men understryker att rektorer och huvudmän måste säkerställa tydliga rutiner för användning av digitala enheter och skapa förutsättningar för att lärarna ska kunna följa dem.

Förslag: nationell handlingsplan mot våld och kränkningar

I slutredovisningen av regeringsuppdraget lämnar Skolverket flera förslag för att stärka det förebyggande arbetet mot digital utsatthet och andra former av våld:

  • Regeringen bör ta fram en nationell handlingsplan för att förebygga och motverka kränkande behandling och mobbning, där digitala dimensioner av våld ingår. Handlingsplanen ska vara långsiktig, bygga på bästa tillgängliga kunskap och evidens samt innehålla tydliga mål och indikatorer som följs upp på både nationell och lokal nivå.
  • Förekomsten av kränkande behandling och mobbning, både fysisk och digital, bör kartläggas mer systematiskt för att kunna följa upp handlingsplanens mål.
  • En relevant aktör bör få i uppdrag att se över hur material om elevers utsatthet på nätet kan samlas och kommuniceras för att underlätta för skolor och andra målgrupper.

Syftet med åtgärderna är att tydliggöra det gemensamma ansvaret och förbättra samverkan mellan myndigheter och andra aktörer i arbetet mot mobbning, kränkningar och digitala övergrepp.