Digitala nationella slutprov i full skala ligger långt bort i tiden. Skolverket räknar med en successiv infasning från 2031 och en lång period där både digitala och papperbaserade prov används parallellt, enligt vilarare.se.

Lång startsträcka för digital uppsatsskrivning

Enligt myndighetens nya förslag kan uppsatsdelarna i de nationella slutproven bli digitala först 2031, med central rättning. Skolverket motiverar tidplanen med att det handlar om omfattande förändringar jämfört med dagens digitala nationella prov. Det gäller både hur lärare ska arbeta med betygssättning och att bygga ett tekniskt system som klarar att alla elever skriver samtidigt och att alla skolor hinner testa och lära känna plattformen.

Från och med våren 2032 ska provplattformen enligt planen skalas upp mot ett helt digitaliserat, centralt rättat nationellt slutprov. Myndigheten sätter dock ingen slutpunkt för när alla skolor ska vara inne i systemet.

Hybridsystem bortom 2032

Skolverket räknar i stället med ett mer utdraget läge där vissa skolor genomför proven digitalt medan andra fortsätter med papper och penna. Myndigheten bedömer att detta hybridsystem kommer att finnas kvar även efter 2032, men kan inte säga när alla skolor är över i det digitala spåret, skriver vilarare.se.

Vem som på sikt ska utveckla och drifta de digitala provverktygen är heller inte avgjort. Skolverket ser både fortsatt upphandling och en egen lösning – eventuellt i samverkan med andra myndigheter – som tänkbara vägar och aviserar en utredning för att ta fram beslutsunderlag.

Krock med tidsplanen för nytt betygssystem

De centralt rättade, digitala slutproven är en bärande del i nationalekonomen Magnus Henreksons förslag till nytt betygssystem. Tanken är att kombinera lärarens betyg med resultaten på de nya nationella proven för att öka rättssäkerheten, både för enskilda elever och mellan skolor. Enligt förslaget ska det nya betygssystemet börja införas 2028.

Henrekson pekar på risken för förseningar när provsystemet bygger på att alla skriver digitalt vid samma tidpunkt, bland annat för att motverka fusk. Han understryker vikten av att undvika fel eftersom proven ska väga tungt i meritvärdet. Samtidigt framhåller Skolverket att myndigheten planerar utifrån att de första eleverna med det nya betygssystemet går ut årskurs 9 år 2031, och anpassar arbetet med de digitala slutproven därefter.

Kostnader och parallella system oroar

Den tidigare digitala provplattformen stoppades av regeringen efter kostnader på närmare en miljard kronor. Någon ny kostnadsberäkning för det kommande systemet finns ännu inte, men Skolverket flaggar för att totalkostnaden kan bli högre än i dag. Skälen är att nationella slutprov ska skrivas i fler ämnen, att proven blir dyrare att ta fram och att parallella flöden – digitalt och pappersbaserat med tryckta prov – driver utgifterna på sätt som är svåra att förutse, enligt sajten.

Lärare: AI-stöd hellre än helautomatisk rättning

Gymnasieläraren Karin Berg, som intervjuas av vilarare.se, sitter mitt i rättningen av årets nationella prov. Hon beskriver bedömningen av uppsatser som en självklar del av läraruppdraget och ser ingen dramatik i centralt rättad skriftlig produktion. Däremot skulle hon gärna se att enklare delar, som kryssfrågor i hör- och läsförståelse, automaträttas i skolornas befintliga digitala plattformar.

Berg pekar också på skolans fragmenterade huvudmannastruktur som ett grundproblem för gemensamma digitala lösningar. Hon efterlyser AI-baserade bedömningsstöd som kan fungera som nivåhjälpmedel – mer i linje med hur AI används som beslutsstöd i vården – snarare än system som tar över själva rättningen. Läraryrkets kärna är fortfarande den professionella bedömningen, framhåller hon i intervjun.

Hela intervjun med Skolverkets representant och de intervjuade lärarna finns att läsa enligt vilarare.se.