Införandet av AI-verktyget Copilot på de anställdas datorer vid Linköpings universitet har utlöst starka reaktioner. I början av juni skickade närmare 120 forskare och lärare ett protestbrev till universitetsledningen, skriver universitetslararen.se. Brevet kritiserar både själva införandet och hur lärosätet kommunicerat förändringen.
Kritik mot bristande förankring och dubbla budskap
Undertecknarna menar att universitetet integrerat Copilot i de program som anställda använder utan tillräcklig förankring eller bred diskussion om risker och konsekvenser. Enligt protestbrevet har informationen om hur medarbetare kan välja bort verktyget dessutom varit otydlig.
Forskare och lärare pekar också på vad de uppfattar som dubbla budskap från arbetsgivaren. Samtidigt som lärare lägger mycket arbete på att så kallat AI-säkra utbildningar, uppmuntras anställda att använda Copilot i sitt eget skrivande.
Initiativtagaren till brevet, Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, framhåller enligt universitetslararen.se att kritiken inte handlar om att vara för eller emot AI som sådan, utan om hur verktyget implementerats. Han varnar för att AI-stödd textgenerering i en pressad arbetssituation riskerar att flytta gränserna för vad som uppfattas som forskningsetiskt acceptabelt.
LiU: Välkomnar diskussionen och har tagit fram vägledning
Universitetsledningen betonar att den ser positivt på en aktiv intern diskussion om AI. Prorektor Karin Axelsson uppger att lärosätet både vill lyfta möjligheter och hantera utmaningar, och att Linköpings universitet länge bedrivit AI-forskning och har ett ansvar att bidra med kunskap om teknikens konsekvenser för forskning, utbildning och samhälle.
Axelsson delar inte bilden av att Copilot införts utan förvarning. Hon hänvisar till att medarbetarna informerades via mejl och intranät före uppdateringen, och att universitetet ordnade ett särskilt informationstillfälle dagen efter införandet. Samtidigt konstaterar hon att information alltid kan ges tidigare och i större omfattning.
Efter införandet har lärosätet tagit fram en vägledning för hur Copilot bör och inte bör användas. I dokumentet understryks att ansvaret för hur verktyget används alltid ligger på individen och att ingen teknik är neutral.
Krav på arbetsgrupp om AI:s påverkan
I protestbrevet efterlyser forskarna att Linköpings universitet tillsätter en särskild arbetsgrupp. Gruppens uppdrag skulle vara att granska hur AI påverkar både forskning och utbildning och att bidra till mer genomtänkta beslut om användningen av sådana verktyg framöver.
Bakgrunden är en växande oro för att ett ökat beroende av AI i textproduktion kan öka risken för forskningsetiska övertramp, samt försvåra bedömningen av vad som är forskarens eget arbete.
Nationellt arbete inom SUHF om AI-rekommendationer
Samtidigt pågår ett nationellt arbete med att ta fram gemensamma rekommendationer för AI i högskolesektorn. En arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), där Karin Axelsson är ordförande, arbetar med övergripande riktlinjer för hur lärosäten kan använda AI-verktyg på ett sätt som gynnar utbildning, forskning och övrig verksamhet.
I gruppen ingår bland andra Susanne Mirbt, chef för enheten för universitetspedagogik vid Uppsala universitet. Enligt sajten har arbetsgruppen kartlagt hur lärosäten redan arbetar med AI, gått igenom befintliga policydokument och analyserat vilka behov av nationellt stöd som kvarstår. Många lärosäten har redan tagit fram egna rekommendationer eller vägledningar, men SUHF bedömer ändå att gemensamma riktlinjer behövs.
Ett första utkast till rekommendationer har varit ute på remiss hos landets lärosäten och responsen beskrivs som överlag positiv. Arbetsgruppen arbetar nu vidare med en reviderad version som väntas presenteras senare under hösten, enligt universitetslararen.se.