Anmälningar om arbetssjukdomar bland grundskollärare har nära fördubblats på ett år, från 590 till 1 139 fall. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket, framtagna åt lärarsajten, enligt vilarare.se.
Bakom ökningen finns framför allt det som i myndighetsterminologi kallas organisatoriska och sociala faktorer. Det handlar om stress, hög arbetsbelastning och uppdrag som upplevs som omöjliga att genomföra inom givna ramar, skriver vilarare.se med hänvisning till Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsskador 2025”.
Rapporten visar att den här typen av faktorer ligger bakom en majoritet av de arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan det senaste året. Inom omsorgsyrken, dit skola och utbildning räknas, konstaterar myndigheten att stress och belastning ökar.
Nästan dubbelt så många anmälningar
För grundskollärare sticker utvecklingen ut. Antalet anmälningar om arbetssjukdom har enligt vilarare.se ökat med närmare 100 procent på ett år, betydligt mer än den genomsnittliga ökningen om cirka 30 procent för alla yrken.
Enligt lärarföreträdare som intervjuas av sajten handlar problemen om en växande lista av arbetsuppgifter som ska rymmas inom samma arbetstid, kombinerat med ett ansvar som bygger på relationer och närvaro i klassrummet. Lärarna förväntas hantera undervisning, administration, dokumentation och olika elevstödjande insatser parallellt.
Situationen upplevs särskilt ansträngd i socialt utsatta områden, där elevgrupperna ofta består av många barn med åtgärdsprogram eller diagnoser. Förutsättningarna för att bedriva undervisning blir då mycket svåra, enligt de fackliga företrädare som vilarare.se talat med.
Tio år efter nya regler – problemen kvarstår
Arbetsmiljöverket införde för tio år sedan tydligare krav på att arbetsgivare ska arbeta förebyggande mot stress och hög arbetsbelastning. Trots det ökar nu de anmälda arbetssjukdomarna inom skolan, visar rapporten.
Myndigheten bedömer enligt sajten att utvecklingen är allvarlig och vill se en fördjupad analys av orsakerna. En god arbetsmiljö i skola och utbildning lyfts fram som avgörande både för att behålla personal och för att fler ska vilja söka sig till läraryrket.
Eftersom många skolhuvudmän är politiskt styrda menar Arbetsmiljöverket att det behövs ett tydligare ansvarstagande från kommunpolitikerna. De pekas ut som centrala för att skapa rimliga villkor i verksamheterna.
Fackets fokus: reglera undervisningstiden
Utvecklingen syns inte bara bland grundskollärare, utan i flera lärargrupper. Lärarförbundet Sveriges Lärare lyfter enligt vilarare.se krav på reglerad undervisningstid som sin viktigaste fråga för att minska arbetsbelastningen.
Förbundet hoppas att tydligare ramar för hur mycket tid som ska läggas på undervisning kan frigöra utrymme för planering, efterarbete och elevkontakter – och på sikt minska risken för stressrelaterad ohälsa. Samtidigt uppges Sveriges Kommuner och Regioner motsätta sig fackets krav.
I artikeln på vilarare.se lyfts också behovet av mindre klasser, rätt stöd i rätt tid och mer personal som kan ta över kringuppgifter från lärarna. Grundförutsättningarna i skolan beskrivs som otillräckliga, även om det också finns skolor som fungerar väl.
Sammanfattningsvis pekar Arbetsmiljöverkets siffror, som redovisas av vilarare.se, på en tydlig trend: fler lärare blir sjuka av jobbet, och orsakerna kopplas i hög grad till hur skolan organiserar arbetet – inte till enskilda olyckor.