Alla riksdagspartier säger ja till en reglering av lärares undervisningstid i skollagen. Det framkom i riksdagsdebatten om propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget” som hölls i veckan, medan själva beslutet sköts upp till tisdag eftermiddag, skriver vilarare.se.
Proposition ger regeringen rätt att styra tiden
Propositionen slår fast att lärares undervisningsuppdrag ska bestå av både undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Förslaget ger också regeringen möjlighet att tidsmässigt reglera hur mycket av lärarnas arbete som ska gå till respektive del, enligt vilarare.se.
Bakgrunden är att den centralt reglerade undervisningsskyldigheten, usken, avskaffades för cirka 30 år sedan. Sedan dess har både undervisningstid och arbetsbelastning ökat för lärarna, samtidigt som återkommande besparingar – ofta kallade effektiviseringar – har förstärkt utvecklingen. Lärarfacken har länge försökt få fram en central uppgörelse med arbetsgivarna om reglerad undervisningstid, men utan resultat.
Partierna eniga om målet – oense om processen
I debatten betonade flera talare att de nu ställer sig bakom grundidén om en reglering, men med olika villkor. Centerpartiets Niels Paarup-Petersen lyfte att partiet ändrat linje och numera vill se reglering, men med en tydlig roll för arbetsmarknadens parter i genomförandet. Socialdemokraternas Niklas Sigvardsson gav uttryck för en liknande hållning och beskrev reformen som en viktig del i en starkare statlig styrning av skolan, samtidigt som han underströk vikten av förhandlingar mellan parterna.
Även andra partier betonade samspelet mellan staten och arbetsmarknadens parter. Samtidigt ifrågasatte Sverigedemokraternas utbildningspolitiske talesperson Patrick Reslow om det alls går att nå en uppgörelse med SKR, när arbetsgivarsidan hittills inte velat möta lärarfackens krav.
Sveriges Lärare: ”Arbetsgivarna vägrar acceptera regleringarna”
Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog är kritisk till hur delar av oppositionen positionerar sig. I en kommentar till riksdagsdebatten menar hon att oppositionspartier – med undantag för Vänsterpartiet – i praktiken driver arbetsgivarsidans linje. Hon anser att det är positivt att alla partier vill reglera undervisningstiden, men att de inte fullt ut ställer sig bakom reformens konstruktion.
Olskog avvisar argumentet om att regeringen borde fördjupa dialogen med arbetsmarknadens parter. Enligt henne har parterna under flera år haft en regelbunden och intensiv dialog med regeringen om regleringen, både under utredningen och genom en expertgrupp kopplad till den. Problemet är enligt förbundet att arbetsgivarna vägrar acceptera regleringarna, något som hon menar att oppositionen känner väl till.
”Svenska modellen” ifrågasatt i skolfrågan
I debatten framhöll Socialdemokraternas Niklas Sigvardsson att den svenska modellen fungerar bäst när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar fram lösningar. Olskog menar däremot att begreppet används ytligt och ensidigt för att försvara arbetsgivarintressen och behålla status quo. Hon betonar att den svenska modellen alltid har innehållit omfattande lagstiftning och att regleringen av lärares tid är en naturlig vidareutveckling som förstärker modellen.
Vänsterpartiet: Lagstiftning behövs – risk för underfinansiering
Vänsterpartiets Isabell Mixter beskriver enligt vilarare.se lagförslaget som en seger för lärarkåren. Eftersom parterna inte har lyckats nå en överenskommelse anser hon att lagstiftning behövs för att förbättra lärarnas arbetsmiljö. Samtidigt varnar hon för att staten inte nödvändigtvis skjuter till tillräckliga resurser.
Också från socialdemokratiskt håll lyfts risken för att beslutet om reglerad tid inte följs av tillräcklig finansiering. Utan nya resurser kan följden bli större klasser och fler obehöriga lärare, menar Sigvardsson enligt rapporteringen.
Ökad undervisningstid – trots minskad elevtid
Under de senaste 20 åren har lärarnas undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per år, samtidigt som elevernas undervisningstid minskat, uppger Anna Olskog. Hon menar att staten inte bör belöna huvudmän som driver på en sådan utveckling. I stället bör kommuner och fristående huvudmän ta ett större ansvar för finansieringen av reformen.
Olskog pekar också på att kommunsektorn redovisar stora överskott. Hon framhåller att de resurserna skulle kunna användas för att förbättra skolan, i stället för att kommunerna genomför ytterligare nedskärningar.
Beslut väntas på tisdag
Debatten i riksdagen hann hållas, men av tidsskäl sköts beslutet om propositionen upp. På tisdag eftermiddag väntas riksdagen, om inget oförutsett inträffar, fatta beslut om ”Tid för undervisningsuppdraget”, rapporterar vilarare.se.