Nästan var femte elev i årskurs 4 i Sverige saknar grundläggande läsförståelse, enligt en ny fördjupad analys av Pirls-undersökningen. Samtidigt läser eleverna mindre än tidigare både i skolan och på fritiden, rapporterar skolverket.se.

Minskad läsning i skolan och hemma

I studien följer Skolverket utvecklingen av läsvanor, attityder till läsning och förutsättningar för undervisning mellan 2001 och 2021. Lärare som deltog i Pirls 2021 uppger att undervisningen nu innehåller drygt tre timmar läsning och läsaktiviteter i veckan i årskurs 4. Det är omkring en timme mindre per vecka än tio år tidigare, vilket motsvarar ungefär 40 timmars förlorad lästid under ett läsår.

Även i hemmen har de läsfrämjande förutsättningarna försvagats. Vårdnadshavare uppger att de har färre böcker hemma, går mer sällan till biblioteket med sina barn och att deras egen läsning har minskat. Trots att svenska vårdnadshavare i högre grad än i övriga Norden säger att de värderar läsning högt visar studien en tydlig nedgång i läsfrämjande aktiviteter.

Större skillnader mellan elever – och mellan skolor

Den svenska fjärdeklassens genomsnittliga resultat står sig fortfarande relativt väl internationellt. Men skillnaderna mellan de högst och lägst presterande eleverna har blivit större, och är nu de största sedan Pirls-studierna startade.

Rapporten visar att skolor med många elever som har svagare hemresurser har störst andel elever som inte når den mellannivå som motsvarar grundläggande läsförståelse. På dessa skolor har resultaten också försämrats mest över tid. En vårdnadshavarenkät visar till exempel att många elever med svag socioekonomisk bakgrund har mycket få böcker hemma.

Läsningen på fritiden minskar för de flesta

Enligt studien läser majoriteten av eleverna mindre än 30 minuter om dagen på fritiden. Det gäller både elever med svagare och starkare socioekonomisk bakgrund, men nedgången jämfört med 2011 är störst i den senare gruppen. Sammantaget pekar resultaten på att både skola och hem ger svagare stöd för läsning än tidigare.

Komplexare uppdrag för skolor i socioekonomiskt utsatta områden

Läsfrämjande faktorer har försämrats på bred front, vilket gör uppdraget att utveckla elevers läsning mer komplext för de flesta skolor. Det gäller särskilt skolor i resurssvaga områden där en stor andel elever har andra modersmål än svenska.

Intervjuer med lärare och rektorer i sådana områden beskriver svårigheter att hålla uppe och höja ambitionsnivån i undervisningen när många elever saknar åldersadekvat ordförråd eller inte känner igen vanliga uttryck. Samtidigt arbetar många av dessa skolor aktivt med att stärka läsningen, bland annat genom att använda skolbiblioteket som en tydligare pedagogisk resurs, ta stöd av fritidshemmet och samarbeta med vårdnadshavare kring läsvanor.

Flera rektorer betonar också betydelsen av en förskola med hög kvalitet för barns språkutveckling, vilket kan ge bättre förutsättningar för läsning längre upp i årskurserna.

Reformer och fortsatt uppföljning

Skolverkets genomgång bygger på data som sträcker sig till 2021. Myndigheten framhåller att utvecklingen är oroande på lång sikt, men pekar också på senare mätningar som tyder på att den negativa trenden kan ha bromsats. Samtidigt pågår flera statliga reformer, bland annat förändringar i läro- och kursplaner, som syftar till att stärka elevers tidiga läs- och språkutveckling.

Enligt myndigheten blir det viktigt att följa kommande Pirls- och Pisa-mätningar noga för att se om åtgärderna får genomslag, inte minst i skolor med stora socioekonomiska utmaningar.

Exempel på hur hem och skola kan stärka läsningen

I anslutning till studien lyfter skolverket.se flera konkreta exempel på hur skolor och vårdnadshavare kan stimulera barns läsning. Några återkommande inslag är:

  • att utveckla skolbiblioteket till ett nav i en läsande skolkultur, där bibliotekarie och lärare samarbetar i undervisningen
  • att bemanna skolbiblioteket och hålla det öppet både under lektionstid och raster
  • att skapa inbjudande läsmiljöer även utanför biblioteket
  • att avsätta återkommande tider för läsning, också i fritidshemmet
  • att ge vårdnadshavare enkla, konkreta tips på hur de kan uppmuntra barnens läsning hemma
  • att använda Skolverkets läslistor med boktips från förskola till gymnasiet som underlag för läsning och boksamtal.

Hela genomgången av den svenska Pirls-fördjupningen, liksom exemplen på läsfrämjande arbete i skola och hem, finns att ta del av enligt skolverket.se.