Kurslitteraturen i högre utbildning befinner sig i kris, men varken lärosäten, förlag, författare eller studenter ser någon enkel väg framåt. Frågan om gratis kurslitteratur delar aktörerna, och flera varnar för att både affärsmodeller och akademisk frihet står på spel, enligt universitetslararen.se.
Normförskjutning och teknikskifte pressar förlagen
Måns Svensson, rektor vid Högskolan i Jönköping och ordförande i SUHF:s expertgrupp för lärosätesbibliotek, beskriver problembilden som komplex. Han menar att studenter i högre grad förväntar sig fria resurser och att det påverkar läromedelsförlagen. Studenter använder lärplattformar, andrahandsmarknader och även otillåtna kanaler för kopierad litteratur, vilket driver på ett normskifte kring betalning för kurslitteratur.
Enligt universitetslararen.se ser Svensson hur de affärsmodeller som länge burit svenska läromedelsförlag inte längre fungerar. Förlagen tvingas därför söka nya arbetssätt i en digitaliserad och mer fragmenterad marknad. Samtidigt betonar han vikten av att lärare och forskare vid svenska lärosäten får goda förutsättningar att ta fram kvalificerad kurslitteratur – medan distributionsformen är mindre central.
Gratis kurslitteratur – principiellt stöd men praktiska invändningar
Den norska studentorganisationen NSO har argumenterat för att kurslitteratur bör vara gratis när utbildningen är avgiftsfri. Svensson ser resonemanget som rimligt i ljuset av ambitioner om öppen vetenskap, men konstaterar också att studenternas köpvilja för svensk kurslitteratur minskar och att lärosäten och förlag måste hitta sin roll i den förändrade logiken.
Från förlagshåll är inställningen mer skeptisk. Stefan Persson, vd för Studentlitteratur och ordförande i Läromedelsföretagen, tror enligt universitetslararen.se inte att en generell reform om gratis kurslitteratur får politiskt stöd. Han vill i stället se statlig finansiering av kurslitteratur på vissa utbildningar – bland annat inom vård, lärarutbildning, polis och försvar – för att pröva om tillgången till kostnadsfri litteratur påverkar studieresultaten och minskar beroendet av osäkra nätkällor.
Författarna varnar för brådska och hot mot lärarundantaget
Per Kornhall, ordförande i Läromedelsförfattarna, öppnar för att gratis kurslitteratur kan vara en möjlig slutsats på sikt. Samtidigt påminner han om att kostnaden då flyttas till staten och att ett slags ”förstatligande” av kurslitteraturen kan få konsekvenser för både demokrati och lärares valfrihet på en fri marknad.
I debatten har även förslag förts fram om att universitetslärare ska skriva kurslitteratur på arbetstid. Kornhall är positiv till att kurslitteratursskrivande blir meriterande, men varnar för att ett tydligt uppdrag i tjänsten kan hota lärarundantaget och därmed den akademiska friheten. Här ser han ett behov av stor försiktighet.
Samtidigt beskriver han läget som akut. Kornhall vill att regeringen snabbt utreder hur svensk högre utbildning ska försörjas med efterfrågad svenskspråkig kurslitteratur och efterlyser någon form av riktat, tidsbegränsat stöd – till studenter eller förlag – för att inte förlora kompetens och strukturer i branschen innan en långsiktig modell är på plats.
Studenterna vill se generellt stärkt ekonomi
Studentorganisationer fokuserar i första hand på de ekonomiska konsekvenserna för studenterna. Colin Andersson, ordförande för Saco Studentråd, bedömer att öronmärkta studiemedel enbart för kurslitteratur är svåra att genomföra praktiskt. Saco Studentråd ser hellre generella åtgärder som stärker studenternas ekonomi som helhet än riktade bidrag till just kurslitteratur.
Sammantaget tecknar artikeln på universitetslararen.se en bild av ett systemskifte där både politiker, lärosäten, förlag, författare och studentföreträdare efterlyser förändring – men där samsynen om målbild och medel fortfarande saknas.