Regeringens satsning på nya masterprogram i offentlig förvaltning med EU-inriktning väcker kritik från både fack och lärosäten. Urvalet av tre universitet och högskolor, liksom ett separat och mycket förmånligt finansieringssystem, ifrågasätts för bristande transparens och politisk detaljstyrning, skriver universitetslararen.se.
Nya EU-masterprogram med särskild urvalsprocess
Masterprogrammen beslutades i budgeten för 2026. Samtliga universitet fick möjlighet att ansöka om att anordna utbildningarna, som ska öka svenskars intresse för jobb inom EU-systemet. I maj meddelade regeringen att Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Göteborgs universitet valts ut.
Urvalet skedde internt på departementet och processen är inte offentlig. Enligt departementet bygger beslutet på en ”sammanvägd bedömning”. Det innebär samtidigt att mer makt flyttar från lärosätena till Regeringskansliet, framhåller SULF-analytikern Jacob Adamowicz enligt universitetslararen.se.
Eget finansieringsspår – med kraftigt höjd ersättning
Satsningen hanteras utanför det ordinarie takbeloppssystemet. Ersättningen per helårsstudent (HST) skiljer sig tydligt mellan lärosätena och ligger långt över dagens nivåer: Handelshögskolan får 350 000 kronor per HST, Göteborgs universitet 200 000 kronor och Stockholms universitet 150 000 kronor. Det kan jämföras med 63 849 kronor per helårsstudent i det ordinarie systemet, vilket andra medier tidigare uppmärksammat.
Den otydliga processen har enligt Adamowicz lett till ansökningar med stora skillnader i efterfrågade medel. Han ifrågasätter om vissa lärosäten hade utformat sina program och sina ansökningar annorlunda om de i förväg förstått hur generöst utfallet skulle bli.
Regeringen motiverar den höga ersättningen med att den ska säkra utbildningar av ”mycket hög kvalitet”. Utbildningsministerns besked är också att de tre lärosätena har fått det de själva begärt i medel, något som beskrivs som ovanligt i sammanhanget. Samtidigt lyfter Adamowicz att resurser också behövs till andra utbildningar, bland annat för fler undervisningstillfällen och högre lärartäthet.
Handelshögskolan utan erfarenhet av offentlig förvaltning
En central kritikpunkt gäller att Handelshögskolan i Stockholm får den största finansieringen trots att lärosätet, till skillnad från exempelvis Uppsala universitet, Umeå universitet, Södertörns högskola och Lunds universitet, inte har erfarenhet av utbildning i offentlig förvaltning. Från flera håll beskrivs detta som svårbegripligt mot bakgrund av satsningens inriktning.
Lunds prorektor: Ovanligt upplägg och politisk detaljstyrning
Lena Eskilsson, prorektor vid Lunds universitet, menar att bristen på öppenhet spär på både kritik och rykten. Hon beskriver upplägget som något hon inte stött på tidigare: regeringen erbjuder mycket förmånliga villkor och beställer en skräddarsydd utbildning som ska tas fram på mycket kort tid, i praktiken till slutet av augusti.
Eskilsson ser hanteringen som ett exempel på politisk detaljstyrning. Hon uttrycker oro för att satsningen kan fungera som en testmodell för hur regeringen framöver kan styra även andra utbildningar mer direkt.
Forskare ifrågasätter regeringens EU-strategi
Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, sätter satsningen i ett bredare EU-perspektiv. Han har följt Sveriges roll som EU-medlem under tre decennier och konstaterar att intresset för arbete i EU-institutionerna länge varit lågt. Det kopplar han bland annat till att politiker ofta signalerat ointresse för EU, bland annat genom att betrakta EU-frågor som utrikespolitik och betona krav på minskad omfattning och låga svenska avgifter.
Mot den bakgrunden anser Blomgren att regeringens prioritering av just dessa masterprogram är svår att förstå. Han pekar också på att regeringen samtidigt minskar medel till utbildningar generellt, medan vissa masterprogram nu får stora extraresurser och dessutom en tydlig ”Stockholmsprofil”. En mer geografiskt spridd satsning hade enligt honom varit mer logisk om målet är att locka fler studenter över hela landet.
Frågor kvar om framtida styrning
universitetslararen.se uppger att redaktionen sökt utbildningsminister Lotta Edholm för att fråga bland annat om den här typen av särskilt upplägg och intern urvalsprocess kan bli aktuell även för andra utbildningar. Enligt tidningen erbjöd departementets pressavdelning inledningsvis en intervju, men någon redogörelse för regeringens vidare planer kring styrning och finansiering av högre utbildning framgår inte i nuläget.
Debatten om EU-masterprogrammen lär därför fortsätta, inte bara om vilka lärosäten som fått del av satsningen, utan också om hur mycket politisk detaljstyrning som är acceptabel i planering och finansiering av svensk högre utbildning, enligt universitetslararen.se.