Akut resursbrist, större klasser och ökande sjukskrivningar bland skolpersonal. Det var några av huvudbudskapen när läraren och skoldebattören Åsa Fahlén Ölskog talade vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm, rapporterar vilarare.se. Talet riktade skarp kritik mot både stat och kommuner för fortsatt sparande på skola och förskola.

Varnar för långsiktiga kostnader

Enligt talet har de flesta kommuner skurit ned på skolan de senaste åren, med minskad personaltäthet, färre resurspersoner och större klasser och barngrupper som följd. Ölskog beskriver konsekvenser för både undervisningens kvalitet och arbetsmiljön för lärare, där planeringstid inte räcker till och elever med särskilda behov inte får stöd.

Hon kopplar också nedskärningarna till samhällsekonomiska risker. När unga inte får tillräcklig utbildning ökar risken för sämre kunskaper, segregation, utslagning och i förlängningen kriminalitet. Sambandet mellan svaga skolresultat och brottslighet lyfts fram som ett faktum, skriver vilarare.se.

Kritik mot ansvarsflykt och marknadsskola

I talet kritiseras hur rikspolitiker hänvisar till kommunernas ansvar, samtidigt som kommunpolitiker pekar på bristande statliga medel. Ölskog menar att båda nivåerna har ansvar – kommunerna har haft stora överskott och kan själva prioritera skolan.

Hon ifrågasätter också varför friskolekoncerner tillåts ta ut stora vinster ur skolsektorn när den kommunala skolan sparar. Enligt talet har Sverige riggat en unik marknadsskola som bygger på vinstmaximering snarare än bildningsideal. Ölskog argumenterar för att den verkliga ”vinsten” borde vara välutbildade elever som bidrar till samhälle och arbetsliv.

Läraryrket som förlustaffär

Ölskog tar upp Sacos livslönerapport som visar att utbildningspremien för många lärargrupper saknas. Ur ett livslöneperspektiv beskrivs läraryrket som en ekonomisk förlustaffär, samtidigt som friskoleägare tjänar stora pengar. Hon kräver att yrkesskicklighet och erfarenhet ska löna sig tydligare i lärarnas löner, enligt vilarare.se.

SCB-prognos: minskade barnkullar vänder upp igen

I talet bemöts också argumentet att kommuner måste lägga ned förskolor och skolor för att barnkullarna minskar. Med hänvisning till Statistiska centralbyråns prognoser sägs att barnantalet i förskolan minskar fram till 2030, men därefter ökar igen under hela 2030-talet.

Ölskog varnar för att det är lätt att riva ned kapacitet men dyrt att bygga upp den igen. Hon menar att kommunerna i stället borde använda perioden med något färre barn till att bygga upp kvaliteten i skola och förskola – något som både barnen och samhället som helhet skulle tjäna på.

Nya regler om planeringstid välkomnas

Mot slutet av talet lyfts ett positivt besked: riksdagens beslut om att reglera lärares rätt till tid för planering och uppföljning kopplad till undervisningen. Ölskog beskriver det som ett viktigt steg som lärarkåren kämpat för länge och uttrycker förhoppningar om att den kommande förordningen från regeringen ska motsvara löftena.

Samtidigt betonar hon att skolhuvudmännen måste följa reglerna, avsätta resurser och ta bort överflödiga arbetsuppgifter från lärarna. Enligt rapporteringen handlar kraven om att ge lärare rimliga förutsättningar att klara sitt uppdrag och att politiker måste förstå värdet av detta, skriver vilarare.se.

”Det dyraste ett land kan göra är att spara på skolan”

Talet avslutas med en tydlig varning: det beskrivs som det dyraste ett land eller en kommun kan göra att spara på förskolor och skolor. En bra utbildning framhålls som nyckeln till ungas framtid, och investeringar i förskolan påstås ge mångdubbelt tillbaka för samhället.

Ölskog motiverar därmed varför lärare samlats på Sergels torg: deltagarna ”ryter ifrån” mot fortsatta nedskärningar och uppmanar politiker att i stället börja satsa på utbildning och framtid.