Sveriges universitet och högskolor lade sammanlagt närmare 792 miljoner kronor på vetenskaplig publicering under 2025. Det är 45 miljoner mer än 2024, visar ny statistik från Kungliga biblioteket (KB) som refereras enligt universitetslararen.se.
I KB:s sammanställning ingår lärosätenas kostnader för att publicera artiklar, köpa in vetenskaplig litteratur och betala prenumerationer. Statistiken omfattar 34 universitet och högskolor.
Lund och Uppsala toppar kostnadslistan
Lunds universitet står för de högsta utgifterna bland de 34 lärosätena. Efter en ökning med 4,8 procent jämfört med 2024 landade kostnaden för vetenskaplig publicering på drygt 93 miljoner kronor 2025, skriver universitetslararen.se.
Uppsala universitet följer tätt efter med 90 miljoner kronor i kostnader för 2025. Det motsvarar en ökning med 10,8 procent från året innan. Uppsala och Stockholms universitet är de enda lärosätena som höjer sina utgifter med minst 10 procent mellan 2024 och 2025, enligt sajten.
En företrädare för Uppsala universitetsbibliotek framhåller i mejlsvar till universitetslararen.se att de höga kostnaderna behöver ses i relation till lärosätets storlek, forskningsvolym och publiceringsmönster. De pekar på att omfattande forskning och stor användning av internationella tidskrifter driver upp både läs- och publiceringskostnader. Även ökande andel open access-publicering och fakturor i utländsk valuta, där kronkursen spelar in, lyfts som förklaringar.
Göteborgs universitet ser ökningar kopplade till publiceringsvolym
Göteborgs universitet finns också i toppskiktet. Lärosätet lade strax över 70 miljoner kronor på vetenskaplig publicering 2025, en ökning med 9,2 procent jämfört med året innan.
Universitetets överbibliotekarie framhåller i mejlsvar att kostnader tenderar att stiga för lärosäten med stor vetenskaplig produktion när utgifter flyttas från läsning till publicering. För ett lärosäte där publiceringsvolymen ökar följer också stigande kostnader, även om det samtidigt anses problematiskt att publicering är kostsam.
Samtidigt beskrivs den generella kostnadsökningen för vetenskaplig publicering som problematisk i sig. Därför hänvisas till pågående initiativ, både i Sverige och på europeisk nivå, för att ställa om till ett mer öppet vetenskapssystem.
Tolv lärosäten minskar kostnaderna
Alla lärosäten ökar inte sina utgifter. Tolv av de 34 redovisade lärosätena minskar kostnaderna mellan 2024 och 2025.
I kronor räknat minskar Linnéuniversitetet mest. Lärosätet går från närmare 19 miljoner kronor 2024 till 18 miljoner 2025, vilket motsvarar en minskning på 5,5 procent. Mälardalens universitet följer därefter med en minskning på cirka 910 000 kronor, motsvarande 6,9 procent.
Konstnärliga lärosäten i botten av kostnadstabellen
Sett till total kostnad för vetenskaplig publicering 2025 ligger fyra konstnärliga lärosäten längst ner i KB:s lista. Konstfack redovisar kostnader på 732 000 kronor, Stockholms konstnärliga högskola 421 000 kronor, Kungliga Konsthögskolan 200 000 kronor och Kungliga Musikhögskolan 148 000 kronor.
Konstfack förklarar den låga nivån med att lärosätet är litet och att forskning och utbildning främst sker på konstnärlig grund. Endast lärarutbildningen ges på vetenskaplig grund, vilket gör att forskning på vetenskaplig grund är relativt begränsad. Samtidigt beskrivs forskning på konstnärlig grund som ett växande område där Konstfack är aktivt.
Konstfacks kostnader för vetenskaplig publicering minskar dessutom med 6,3 procent mellan 2024 och 2025. Lärosätet uppger att en starkare svensk krona är en viktig förklaring, eftersom många fakturor betalas i utländsk valuta.