Personalomsättningen vid landets universitet och högskolor minskade till 10,3 procent förra året, efter att ha legat på 11,9 procent både 2022 och 2023. Samtidigt har Kungliga Konsthögskolan och KTH de högsta nivåerna 2025, rapporterar universitetslararen.se utifrån ny statistik från Arbetsgivarverket.
Minskad rörlighet totalt – men toppnivåer på små och stora lärosäten
Arbetsgivarverkets sammanställning visar att den samlade personalomsättningen inom högskolesektorn har gått ned sedan 2020. För 2025 sticker Kungliga Konsthögskolan, KKH, ut med 17,8 procent personalomsättning – högst bland de 32 lärosäten som ingår i genomgången. KKH är också det enda lärosätet på listan med färre än 100 anställda.
Personalchefen vid KKH kopplar den höga siffran dels till att lärosätet är mycket litet, vilket gör att varje enskild rekrytering eller avgång påverkar statistiken kraftigt, dels till att många lärare är tidsbegränsat anställda med stöd av särskilda bestämmelser i högskoleförordningen om konstnärliga utbildningar. Sjukdomsfall, tjänstledigheter och därpå följande vikariat har också bidragit till omsättningen, enligt genomgången.
KTH: Extern finansiering driver tidsbegränsade jobb
KTH ligger tvåa på listan över högsta personalomsättning 2025 med 16,5 procent. Lärosätets tillförordnade personalchef kopplar nivån till omfattningen av extern forskningsfinansiering, vilket i sin tur ger många tidsbegränsade tjänster och därmed större rörlighet.
Han framhåller samtidigt att rörlighet bland forskare och universitetslärare också kan ses som positiv. Postdoktorer förväntas exempelvis byta lärosäte efter disputation, gärna internationellt, vilket betraktas som en del av kvalitetssäkringen inom akademin, skriver universitetslararen.se.
För de fast anställda vid KTH upplevs rörligheten som lägre. Inom vissa stödverksamheter, särskilt IT och ekonomi, är det däremot svårt att behålla medarbetare på grund av hård konkurrens om kompetens och lönenivåer i Stockholmsområdet.
Stora skillnader mellan lärosäten
I andra änden av skalan finns lärosäten med mycket låg personalomsättning. Högskolan i Skövde hade lägst nivå 2025 med 4,5 procent. Vid Högskolan Dalarna var motsvarande siffra 5 procent förra året.
HR-chefen vid Högskolan Dalarna betonar i artikeln att det är svårt att ange en ”rätt” nivå på personalomsättning, eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan lärosäten. Storlek, geografiskt läge, ämnesprofil och andelen tidsbegränsade anställningar påverkar alla utfallet. Hon framhåller att akademin präglas av en naturlig rörlighet, särskilt bland yngre forskare och tidsbegränsade akademiska tjänster, och att siffrorna därför måste tolkas i sitt sammanhang.
För Högskolan Dalarna ses en låg personalomsättning som något övervägande positivt, bland annat eftersom det kan vara svårt att rekrytera i regionen. HR-arbetet fokuserar därför på arbetsmiljö, ledarskap och kompetensutveckling för att behålla personal. En personalomsättning runt 5 procent uppfattas som godtagbar för lärosätets storlek och läge, medan en nivå kring 10 procent skulle väcka oro, enligt beskrivningen i artikeln.
Så mäter Arbetsgivarverket personalomsättningen
Arbetsgivarverket uppdaterar varje år sin statistik över personalomsättning i staten. Beräkningen utgår från hur många som nyanställts respektive slutat under året och relaterar det till genomsnittet av antalet anställda under året och föregående år. Metoden skiljer sig något åt beroende på om antalet nyanställningar har ökat eller minskat. Det är denna statistik som ligger till grund för jämförelsen mellan lärosäten som återges enligt universitetslararen.se.