Skolledaren och debattören Linnea Lindquist får fortsatt uppmärksamhet för sin bok om arbetet i socioekonomiskt utsatta skolor. I en krönika beskriver en lärare hur Lindquists ledarskap framstår som ett mönster för hur rektorer kan agera i förortsskolor, skriver vilarare.se.
Boken ”Vad jag pratar om när jag pratar om skolan” skildrar Lindquists erfarenheter som lärare och rektor i områden med hårt socioekonomiskt tryck. Krönikören menar att många som arbetat i liknande skolor känner igen sig i beskrivningarna av konflikter, normbrytande beteenden, kriminalitet och hedersrelaterade frågor. Lindquist beskrivs som en rektor som inte undviker de svåra samtalen med vårdnadshavare och som ”vågar lyfta de svåraste och mest känsliga frågorna”.
En central poäng i krönikan är att rektorns uppdrag är att skydda lärarnas undervisning. Lindquist framhålls som en skolledare som ser läraren som pedagogisk expert och som aktivt arbetar för att skärma av undervisningen från störningar. Krönikören beskriver det som att hon hellre agerar än talar om problemen, och lyfter fram behovet av fler skolledare med samma handlingsinriktade inställning.
Krönikan tar också upp att Lindquist öppet stödjer den så kallade ”No excuses”-modellen, känd från vissa engelska skolor. Modellen innebär förenklat att skolan inte ursäktar dåligt beteende utan kombinerar höga krav med tydliga reaktioner på normbrytande handlingar. Utbildningen beskrivs som en ”biljett bort från utanförskap”, vilket motiverar snabba och tydliga insatser när regler bryts. Samtidigt betonar skribenten att en sådan modell inte kan införas rakt av i Sverige, utan snarare fungera som inspiration som måste anpassas till svensk skolkultur.
Krönikören, som själv har mer än tio års erfarenhet från Göteborgs förortsskolor, instämmer i mycket av Lindquists synsätt men varnar för en okritisk import av utländska koncept. I stället förespråkas att skolor plockar det som fungerar och omformar det efter svenska förhållanden – något som även Lindquist själv lyfter i sin beskrivning av modellen, enligt sajten.
Sammanfattningsvis efterlyser krönikan fler rektorer som både vågar ta konflikter och konsekvent prioriterar undervisningstid framför allt som stör klassrumsarbetet. Lindquist lyfts fram som ett exempel på en skolledare som förenar tydlighet, höga förväntningar och praktisk handlingskraft i arbetet mot utanförskap i förorten, enligt vilarare.se.