Riksdagen har beslutat att förtydliga skollagen och ge regeringen rätt att reglera hur lärares och förskollärares arbetstid fördelas mellan undervisning, planering och uppföljning. Beslutet togs på tisdagen med acklamation, skriver vilarare.se.
Regeringen får sätta tak och golv för arbetstiden
Genom beslutet slår riksdagen fast att undervisningsuppdraget för lärare och förskollärare består av undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Samtidigt bemyndigar riksdagen regeringen att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det öppnar för ett nationellt tak för undervisningstid och ett golv för tid till för- och efterarbete, enligt vilarare.se.
Beslutet innebär en principiell förändring i ett land där det sedan avskaffandet av den centrala undervisningsskyldigheten för ungefär 30 år sedan inte har funnits någon nationell reglering av hur stor del av arbetstiden som ska vara undervisning respektive annat arbete. Enligt sajten har både undervisningstid och arbetsbelastning ökat successivt sedan dess.
Facken ser beslutet som en ram för nästa steg
Lärarfacken har under många år försökt få till centrala avtal med arbetsgivarsidan om en reglering av undervisningstiden, men utan resultat. Riksdagens beslut beskrivs nu som en ram eller plattform för nästa steg: en mer detaljerad reglering i timmar och intervall som regeringen väntas fatta beslut om senare i sommar, rapporterar vilarare.se.
Företrädare för Sveriges Lärare följde omröstningen från riksdagens åhörarläktare tillsammans med elevgrupper och verksamma och pensionerade lärare. Fackförbundet betonar, enligt sajten, att den kommande förordningen behöver vara tydlig och kraftfull, utan formuleringar som riskerar att urvattna reformens effekt på lärares arbetsbelastning.
Förändringar kring information, samtal och kränkningar
Riksdagen antog samtidigt fler delar av propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget”. Enligt vilarare.se handlar det bland annat om:
- Att information om barns och elevers utveckling ska ges vid tillfällen som personalen i förskola, fritidshem och skola bestämmer, i stället för fortlöpande som i dag.
- Att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin.
- Att skriftliga planer ska fokusera på elevers kunskapsutveckling.
- Att all skolpersonal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras.
- Att personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektor ändras till en skyldighet att informera om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling.
- Att denna skyldighet även ska gälla när barnet eller eleven upplever sig kränkt av någon i personalen.
Lagändringarna som rör kränkande behandling ska börja gälla den 1 augusti i år. Ändringarna om undervisningsuppdraget träder i kraft den 1 juli 2027, enligt rapporteringen på vilarare.se.