Riksdagen väntas under tisdagen säga ja till regeringens proposition om ett nytt betygssystem. Förslaget innehåller en tiogradig skala, slopad skarp godkändgräns och nationella slutprov som ska få stor betydelse för urvalet till högre studier, skriver vilarare.se.
Tiogradig skala och slut på F-betyget
Utredaren Magnus Henrekson beskriver dagens betygssystem som djupt problematiskt och särskilt olämpligt i ett marknadsstyrt skolsystem. Systemet har varit i bruk i 15 år och har enligt kritiker bidragit till betygsinflation, stora likvärdighetsproblem och ökad utslagning. Sedan nuvarande system infördes har omkring 230 000 elever lämnat grundskolan utan behörighet till något nationellt gymnasieprogram, enligt vilarare.se.
I propositionen ”Ett likvärdigt betygssystem” föreslår regeringen bland annat:
- En ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10.
- Att dagens skarpa gräns för godkänt avskaffas, vilket innebär ett borttagande av F-betyget i nuvarande form.
- Att nationella slutprov införs och på sikt ska rättas centralt.
- Att betyg inte längre ska vara ensam urvalsgrund till högre studier.
- Att ett nytt meritvärde ska bestå av både betygsvärde och resultat på nationella slutprov.
- Att behörighet till nationella program i gymnasieskolan ska kräva ett meritvärde på minst fyra från grundskolan.
Huvuddelen av förändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2028 och vara fullt införda tre år senare.
Brett politiskt stöd för att skrota F-betyget
Samtliga oppositionspartier ställer sig bakom att F-betyget försvinner. Centerpartiet vill se övergångsregler som gör det lättare för dagens elever, som stoppas av den skarpa F-gränsen, att komma in på gymnasieskolans yrkesprogram.
Miljöpartiet varnar i sin svarsmotion för att den tyngre rollen för nationella slutprov kan styra undervisningen mot ren provträning. Partiet lyfter risken att elever i högre grad lär sig ”för provet” snarare än bygger kunskaper på bredare sikt.
Slutprov i gymnasiet 2029 – högstadiet 2031
De första nationella slutproven föreslås genomföras i gymnasieskolan från och med våren 2029 och i högstadiet från och med våren 2031. Skolverket vill inledningsvis låta proven genomföras på papper och rättas lokalt, för att senare digitaliseras.
Detta står i viss kontrast till betygsutredningens betoning av central rättning som en nyckel till ökad likvärdighet och minskad risk för fusk. Henrekson menar att central rättning förutsätter digitala prov, men ifrågasätter samtidigt om Skolverket kan bygga det tekniska systemet på egen hand. Han föreslår att staten tar hjälp av myndigheter och aktörer med erfarenhet av stora IT-system, och varnar för att upprepa tidigare kostsamma misslyckanden när de nationella proven skulle digitaliseras.
Teknisk infrastruktur kan bli avgörande fråga
Under nästan tio år försökte Skolverket utveckla en digital plattform för nationella prov. Projektet avbröts efter upprepade problem och samlade kostnader på närmare en miljard kronor. Det tidigare haveriet gör att infrastrukturen bakom de nya slutproven nu blir en politiskt känslig fråga.
Socialdemokraterna varnar i sin svarsmotion för att reformens legitimitet hotas om centrala delar av systemet hänger på en digital infrastruktur som inte håller måttet. Partiet kräver att systemen ska vara stabila och rättssäkra innan de får en avgörande roll i betygssättningen. Vänsterpartiet efterlyser en prövning av om Skolverket har tillräckliga personal- och ekonomiresurser för att genomföra de digitala nationella slutprov som är tänkta att bära upp det nya betygssystemet.
Reformen ska enligt förslaget testas och utvärderas ordentligt innan fullskalig användning, betonar utredaren. Men hur snabbt staten kan bygga upp en fungerande digital och central rättningsorganisation återstår att se, rapporterar enligt vilarare.se.