Svenska elevers kunskaper ligger på eller över OECD-genomsnittet och fler elever tar gymnasieexamen. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och skolväsendet beskrivs som splittrat, enligt skolverket.se. Lägesbedömningen för 2026 publicerades den 24 mars.
Stabila kunskaper och fler gymnasieexamina
I lägesbedömningen framhåller myndigheten flera positiva trender. Svenska elevers kunskaper ligger på eller över OECD-genomsnittet i internationella mätningar och bedöms ha stärkts efter covid-19-pandemin. Det är också fler som lämnar gymnasieskolan med en gymnasieexamen, skriver skolverket.se.
Lärarbehörigheten har ökat i nästan alla skolformer. En större andel lärare uppger att de trivs med sitt yrke och att läraryrket har hög status. Även rektorer beskriver en mer positiv bild av sitt arbete och upplever bättre möjligheter att utöva ett pedagogiskt ledarskap.
Resultatklyftorna växer – särskilt i matematik
Parallellt med de positiva tendenserna pekar lägesbedömningen på ökande skillnader mellan elever. Klyftan mellan hög- och lågpresterande elever växer och socioekonomisk bakgrund har fortsatt stor betydelse för resultaten.
Matematik lyfts fram som det mest problematiska ämnet i grundskolan. Det är där flest elever får underkända betyg, vilket också ofta hindrar dem från att bli behöriga till gymnasieskolan. Det är dessutom i matematik som elevens socioekonomiska bakgrund har störst genomslag på resultaten, enligt rapporten.
Olika förutsättningar mellan skolor och klassrum
Lägesbedömningen visar på stora skillnader i tillgång till behöriga och erfarna lärare mellan huvudmän, skolformer och enskilda skolor. Skolor med många elever i socioekonomiskt svagare situationer har ofta färre behöriga och erfarna lärare.
Även elevers upplevelse av studiero och tillgång till läromedel varierar tydligt mellan skolor. Många lärare och rektorer uppger att de saknar förutsättningar att ge alla elever det stöd de behöver. Detta gäller särskilt yngre elever och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt skolverket.se.
Rapporten lyfter också ökande psykisk ohälsa, särskilt bland unga flickor. Elevhälsan beskrivs inte ha likvärdiga förutsättningar att möta behoven i olika delar av landet.
Stort reformpaket – men strukturella hinder kvar
I bedömningen pekar Skolverket på att flera större reformer är på väg. Förslag om nya läroplaner och ett nytt betygssystem ligger på riksdagens bord och föreslås genomföras under de kommande åren. Myndigheten bedömer att dessa reformer kan möta flera av de utmaningar som lyfts i lägesbedömningen, samtidigt som Skolverket får en central roll i att stödja huvudmän, rektorer och lärare vid genomförandet.
Samtidigt betonar rapporten att det finns strukturella problem som riskerar att begränsa reformernas genomslag. Skolsystemet beskrivs som splittrat, med nästan 3 000 huvudmän i skolväsendet, varav omkring 1 900 inom förskolan. Dessa skiljer sig åt i storlek, geografi, ekonomi, driftsform och socioekonomiska förutsättningar.
Skolverket ser därför fortsatt behov av ett ökat statligt ansvar, bland annat kring skolans finansiering, för att stärka likvärdigheten.
Återkommande lägesbild av skolväsendet
Myndigheten gör vart tredje år en samlad bedömning av läget i skolväsendet, som omfattar förskola, skola och kommunal vuxenutbildning. Lägesbedömningen bygger på statistik och rapporter från olika myndigheter och aktörer, samt resultat i internationella kunskapsmätningar.
I årets lägesbedömning anger Skolverket också vilka prioriteringar olika nivåer i skolväsendet bör göra för att stärka barns och elevers kunskapsutveckling. Myndigheten pekar samtidigt framåt mot resultaten från Pisa 2025, som ska publiceras den 8 september 2026 och ge en mer detaljerad bild av svenska elevers kunskaper.
