Var femte rektor i grundskolan lämnar sin tjänst på en skolenhet redan efter ett år. Efter tre år har hälften slutat och efter fem år återstår bara tre av tio. Det visar en ny kartläggning från Skolverket, skriver vilarare.se.
Undersökningen följer hur stor andel rektorer som är kvar på samma skolenhet efter ett, tre och fem år under läsåren 2014/15–2024/25. Myndigheten beskriver resultaten som en liten förbättring jämfört med en motsvarande studie tio år tidigare, enligt sammanställningen som refereras av enligt vilarare.se.
Åtta rektorer på tolv år
De täta rektorsbytena påverkar verksamheten på skolorna. På Sågbäcksgymnasiet i Huddinge har läraren och fackliga ombudet Alexandra Ekwall haft åtta olika rektorer under sina tolv år på skolan, enligt vilarare.se.
Hon beskriver hur personalgruppen tvingats ta ett stort ansvar för kontinuiteten när ledningen byts ut. Arbetslagen har utvecklat egna arbetssätt och rutiner, vilket gör att verksamheten kan rulla på även när rektorstjänsten är instabil. Samtidigt kan det bli svårare för en ny rektor att snabbt få genomslag för förändringar när personalen redan provat många modeller och vet vad som fungerar lokalt, framgår det av rapporteringen.
Oklara orsaker bakom bytena
Orsakerna till den höga omsättningen på rektorer är inte entydiga. För Sågbäcksgymnasiet lyfts flera möjliga förklaringar: skolan är ett kommunalt yrkesgymnasium med elever som ofta har låga meritvärden, och en stor del av rektorns tid går åt till ordningsfrågor snarare än till pedagogisk utveckling. Det kan påverka hur attraktiv tjänsten upplevs och hur lätt det är att få resurserna att räcka, rapporterar vilarare.se.
Enligt lärarna på skolan kräver ett lyckat rektorsuppdrag tid för att bygga relationer och förstå verksamheten. Ett eller ett par år räcker inte för att sätta en långsiktig riktning, särskilt inte när tidigare ledningar redan hunnit lansera flera olika modeller och utvecklingsspår.
Stabila lärare, rörliga chefer
Samtidigt som rektorerna byts ofta är lärarkåren på Sågbäcksgymnasiet relativt stabil. Personalgruppen beskrivs som sammansvetsad, och många lärare har arbetat länge på skolan. Det gör att eleverna vanligen bara hinner möta en eller två rektorer under sina tre gymnasieår, medan lärarna påverkas mer direkt av bytena i ledningen.
De återkommande rektorsskiftena får också konsekvenser för det systematiska kvalitetsarbetet. Rutiner för hur incidenter ska rapporteras och följas upp ändras när en ny rektor tar vid, vilket skapar osäkerhet och tar kraft från undervisningen, enligt beskrivningen i vilarare.se:s artikel.
Små skillnader mellan huvudmän
Skolverkets rapport visar att omsättningen på rektorer efter ett år ser likartad ut oavsett huvudman och skolform. För rektorer som stannar minst tre eller fem år är omsättningen något lägre hos fristående huvudmän, enligt sammanställningen som vilarare.se återger.
Av de rektorer som lämnar sin tjänst är det dessutom en majoritet som lämnar yrket helt. Det förstärker frågan om hur skolhuvudmän ska kunna skapa mer hållbara förutsättningar för rektorsuppdraget och därmed också större stabilitet i skolornas ledning.