Sveriges Lärare pressar kommunerna att använda det minskade barnafödandet till att minska barngrupperna i förskolan och införa maxtak för antalet elever i skolklasser. SKR svarar att det kan kräva både stängda skolor och höjd kommunalskatt, skriver vilarare.se.

Fackförbundet vill att kommunerna anpassar förskolans barngrupper till Skolverkets riktlinjer och inför tydliga gränser för hur stora klasserna får vara i grundskolan. Förbundsordförande Anna Olskog betonar att ansvaret för att skola och förskola fungerar ligger hos kommunerna, inte lärarna.

Samtidigt lyfter SKR fram de ekonomiska konsekvenserna av både fackliga krav och statliga reformer. Emelie Värja, företrädare för organisationen, varnar enligt sajten för att kommuner annars kan tvingas höja skatten. Hon pekar på att skolstrukturen måste ta hänsyn till ekonomi, kvalitet och tillgången på lärare, och att minskat barnantal kräver anpassning, bland annat genom att vissa grundskolor stänger.

I en ny ekonomirapport beskriver SKR hur kommunernas resultat har stärkts efter fjolårets stora överskott. Trots detta bedömer organisationen att regeringens planerade skolreformer – som undervisningstak, reglerad planeringstid och ett nytt system för elevstöd – saknar full finansiering. Enligt vilarare.se menar SKR att det fattas miljardbelopp för att kunna genomföra reformerna fullt ut samtidigt som kommunerna ska klara andra investeringar.

SKR framhåller också att kommunsektorn står inför omfattande upprustningar och ombyggnationer av förskolor och skolor. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning lyfts fram som skäl till att kommunerna behöver visa positiva resultat, inte minst för att kunna finansiera långsiktiga investeringar.

Enligt rapporteringen anser SKR att kommunerna måste fortsätta att styra om resurser från förskola och skola till äldreomsorg när andelen äldre i befolkningen ökar och det föds färre barn. Den demografiska utvecklingen blir därmed en central fråga i konflikten mellan lärarfacket och kommunernas organisation.

Sveriges Lärare driver i stället linjen att staten ska ta över huvudansvaret för skolans finansiering. Fackförbundet argumenterar för att ett statligt styrt system skulle minska möjligheten för huvudmän att kringgå regler, bland annat genom att anlita obehöriga lärare trots att behöriga finns.

SKR invänder, enligt vilarare.se, att ett förstatligande inte löser problemen med lärarbrist, glesbygd eller segregation. Organisationen ser fördelar med en decentraliserad modell där kommuner kan anpassa verksamheten efter lokala förutsättningar, både geografiskt och socioekonomiskt.

Sveriges Lärare kopplar också statlig finansiering till läraryrkets attraktivitet. Ett tydligare statligt ansvar skulle, enligt förbundet, kunna frigöra resurser och ge lärare bättre möjlighet att fokusera på undervisning i stället för övertidsarbete och kringuppgifter.

Sammanfattningsvis står två linjer mot varandra: SKR vill värna kommunernas ekonomiska handlingsutrymme och varnar för skattehöjningar eller stängda skolor, medan Sveriges Lärare kräver mindre grupper, statligt huvudansvar och ett mer reglerat system för att säkra kvaliteten i förskola och skola, enligt vilarare.se.