Antalet studenter som läser vidare till speciallärare måste öka med omkring 400 personer om året fram till 2038 för att möta skolans behov. Det motsvarar en ökning med 80 procent, enligt Skolverkets statistik som Ekot tagit del av och som enligt vilarare.se visar på en långvarig bristsituation.
Alicia Eriksson, ordförande för speciallärarnas och specialpedagogernas intresseförening inom Sveriges Lärare, framhåller i artikeln att prognoserna pekar på brist under många år. Hon menar samtidigt att det inte räcker att enbart utbilda fler, utan att skolorna också måste ges förutsättningar att arbeta långsiktigt, förebyggande och likvärdigt.
Hon beskriver hur speciallärarbristen hänger ihop med den generella lärarbristen. När fler lärare vidareutbildar sig till speciallärare minskar lärartätheten i andra delar av undervisningen. Enligt henne riskerar man därmed att flytta runt bristen inom systemet istället för att lösa den, skriver vilarare.se.
En annan central invändning gäller hur speciallärare används i dag. Enligt sajten menar Alicia Eriksson att speciallärare alltför ofta tvingas hantera akuta elevärenden. Det gör att tiden för det förebyggande arbetet, som skulle minska antalet akuta situationer, inte räcker till.
Konsekvensen blir, enligt vilarare.se, att elever riskerar att gå miste om det stöd de har rätt till. Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog pekar i Ekot-intervjun på att bristen är en likvärdighetsfråga, där skillnaderna mellan skolor och kommuner kan öka när förebyggande stöd trängs undan.
I artikeln framgår att skolor som har flera speciallärare ofta lyckas bättre med både individstöd, utveckling av lärmiljöer och förebyggande arbete. Alicia Eriksson betonar därför att speciallärarbristen hänger tätt ihop med läraryrkets generella attraktivitet. För att fler ska välja både lärarutbildning och vidareutbildning krävs bättre arbetsvillkor för hela lärarkåren, inte enbart riktade satsningar på speciallärare.
