Sedan 2020 har 1 045 universitetslärare och forskare sagts upp på grund av arbetsbrist vid svenska universitet och högskolor. De senaste tre åren har antalet uppsagda nästan tredubblats, visar en granskning som enligt universitetslararen.se omfattar 35 lärosäten.

Enligt genomgången har totalt 2 457 personer sagts upp på grund av arbetsbrist mellan 2020 och 2025 vid de 35 lärosätena. Av dem tillhör 1 045 kategorin undervisande och forskande personal. Förra året blev 309 lärare och forskare uppsagda vid 24 lärosäten, jämfört med 113 uppsagda vid 13 lärosäten tre år tidigare.

Uppsala och Lund bland de hårdast drabbade

Flest uppsägningar av universitetslärare och forskare har skett vid Uppsala universitet, där totalt 295 personer i kategorin undervisande och forskande personal har blivit av med sina tjänster sedan 2020. En HR-specialist vid Uppsala universitet beskriver uppsägningarna som ett återkommande inslag kopplat till forskare som är anställda på externa medel, som försvinner när finansieringen tar slut. Enligt universitetslararen.se sker uppsägningar av forskare i Uppsala nästan varje vecka.

Vid Lunds universitet har 196 personer i samma kategori sagts upp på grund av arbetsbrist sedan 2020, varav 138 under de senaste tre åren. HR-ledningen i Lund pekar i granskningen på lärosätets storlek och den höga andelen tidsbegränsade, externt finansierade anställningar som förklaring till de höga talen. Man räknar med ungefär samma nivå av uppsägningar de kommande åren, bland annat på grund av ekonomiskt ansträngda förutsättningar.

Snabba svängningar på mindre högskolor

Granskningen visar också hur snabbt läget kan förändras på mindre högskolor. Högskolan Väst sade upp två universitetslärare och forskare mellan 2020 och 2024. Under 2025 ökade antalet uppsagda till 21. Lärosätets HR-chef kopplar enligt universitetslararen.se uppsägningarna till behovet av att vända ett ekonomiskt underskott och få budgeten i balans för 2025–2026.

Vid Högskolan i Skövde sades 17 universitetslärare och forskare upp förra året. Den tillförordnade HR-chefen vid Högskolan i Skövde beskriver situationen som medelsbrist snarare än faktisk arbetsbrist, med hänvisning till att det statliga anslaget inte hängt med i ökade kostnader.

Ekonomin pressar verksamheten

Gemensamt för flera av lärosätena är enligt rapporteringen från universitetslararen.se en ekonomisk press med ökade löne- och driftskostnader, dyrare lokaler och energi samt statliga anslag som inte räcker till. Företrädare vid både Uppsala universitet, Lunds universitet och Högskolan Väst pekar i granskningen ut relationen mellan kostnadsökningar och statlig uppräkning som en central orsak till att uppsägningar genomförs.

Av de 35 undersökta lärosätena har 27 sagt upp minst en person i kategorin undervisande och forskande personal sedan 2020. Femton lärosäten uppger att de planerar varsel på grund av arbetsbrist även under 2026, enligt universitetslararen.se.

Tvister om turordning och sakliga skäl

Granskningen visar också att uppsägningarna leder till konflikter om hur lärosätena hanterar processen. Flera uppsagda vid olika lärosäten uppger för universitetslararen.se att de är kritiska till arbetsgivarnas agerande. På vissa håll har även fackliga organisationer ifrågasatt om turordningsregler och lagstiftning följts.

SULF har tidigare stämt Högskolan i Skövde, då förbundet anser att lärosätet inte följt turordningsreglerna och lagen om anställningsskydd. En central tvisteförhandling pågår med Arbetsgivarverket, där facket bedömer att fem anställda har sagts upp utan sakliga skäl. Kritiken gäller bland annat hur turordningskretsar satts samman och hur omplaceringsutredningar genomförts och dokumenterats.

Flera uppsagda vid Högskolan i Skövde beskriver i artikeln en bild av att arbetsgivaren ska ha använt uppsägningsprocessen för att bli av med personer man inte velat behålla, genom att påverka turordningen. Den tillförordnade HR-chefen tillbakavisar det och betonar att processen i statlig sektor är hårt reglerad och att lärosätet följt regelverket.

Universitetslararen.se konstaterar sammanfattningsvis att uppsägningar på grund av arbetsbrist blivit vanligare på svenska lärosäten, och att både ekonomiska villkor och hanteringen av turordning och omställning nu står i centrum för växande fackliga tvister.