På Rinkebyskolan, en kommunal högstadieskola i ett socioekonomiskt utsatt område i nordvästra Stockholm, har många elever lämnat nian med svaga betyg. Sedan 2021 har drygt hälften av avgångseleverna fått ett eller flera F-betyg och tre av tio saknat gymnasiebehörighet, skriver vilarare.se. Samtidigt har andelen gymnasiebehöriga ökat till 74,5 procent 2025.
Skolan har knappt 250 elever och ligger i ett område som polisen klassar som särskilt utsatt, med flera kriminella nätverk. Enligt läraren Therese Österling, som undervisat i omkring 30 år och arbetat sju av dem på Rinkebyskolan, är kriminalitet en del av många elevers vardag. Hon beskriver hur elever ibland plötsligt flyttas från skolan på grund av kriminalitet och hur droghandel pågår i närheten av skolområdet, rapporterar sajten.
Österling menar att det ofta går att se vilka elever som löper hög risk att hamna snett: ökad frånvaro, uppgivenhet och fallande studieresultat är varningssignaler. Då krävs snabba insatser och extra stöd. Hon konstaterar att personalen ibland lyckas vända utvecklingen för elever i riskzonen – men långtifrån alltid.
Tar avstånd från ”no excuses”-modellen
Diskussionen om så kallade ”no excuses-skolor”, med hård disciplin och tydliga sanktioner för att höja resultaten i utsatta områden, får inget gehör hos Österling. Hon betonar, enligt vilarare.se, att Rinkebyskolan bygger på en annan utgångspunkt: undervisningen ska vara så bra att den i sig skapar studiero. Hon avvisar idén om att disciplinära åtgärder och straff skulle kunna ”rädda” elever i riskzonen.
Istället lyfter hon fram lärartäthet och kollegialt arbete som centralt. På Rinkebyskolan går det i genomsnitt omkring åtta elever per lärare, och andelen legitimerade och behöriga lärare är hög. Uppdraget kan inte vara ett ensamarbete mellan en lärare och en klass, framgår det i artikeln. Lärarna förväntas planera, följa upp och justera undervisningen tillsammans – med tät kontroll på vilka elever som halkar efter och vilka moment som behöver repeteras. Det kompensatoriska uppdraget ska vara en synlig del av själva undervisningen, inte något vid sidan av.
Skolarbetet ska hinnas med i skolan
En viktig utgångspunkt på Rinkebyskolan är också att nästan allt skolarbete behöver ske på plats. Många elever har föräldrar med begränsad utbildningsbakgrund och svaga kunskaper i svenska. En stor del bor trångt, har det ekonomiskt tufft och tar ansvar hemma. Mot den bakgrunden kan skolan inte räkna med att föräldrarna kan hjälpa till med läxor, språkträning eller mer avancerade resonemang i olika ämnen.
I artikeln beskriver Österling hur skolans personal därför har vridit på den vanliga formuleringen om att ”tro på elevernas förmåga”. För dem är det viktigare att eleverna tror på undervisningen – att den känns relevant och begriplig, och att de vet att de får stöd när de behöver det.
Tidiga insatser – men tre år räcker inte alltid
Behovet av tidiga insatser för elever i behov av stöd är enligt forskningen väl känt, konstaterar enligt vilarare.se. Österling beskriver att de flesta elever som kommer från mellanstadiet till Rinkebyskolan har tillräckliga, ibland goda, kunskaper för att högstadiet ska kunna bygga vidare. Med tre år på sig upplever hon sällan att det är för sent att göra en förändring för dem.
För nyanlända elever ser situationen annorlunda ut. Där räcker inte alltid högstadiets tre år, framför allt inte för att nå tillräcklig nivå i svenska språket för att klara gymnasiet. Det innebär en särskild utmaning för en skola där många elever redan har svaga socioekonomiska förutsättningar, framgår det i rapporteringen från vilarare.se.
