Autonomiutredningen om statliga universitet och högskolors organisationsform har nått ungefär halvvägs. I ett seminarium under Almedalsveckan beskrev utredningens företrädare två möjliga riktningar: antingen en ny offentlig organisationsform med egen rättskapacitet, eller justeringar inom dagens modell där lärosätena fortsatt är statliga förvaltningsmyndigheter, skriver universitetslararen.se.
Två spår – men fortsatt offentliga lärosäten
Utredningen tillsattes i februari och ska lämna sitt betänkande nästa år i mars. Uppdraget är att pröva om nuvarande myndighetsform är ändamålsenlig eller om en annan ordning bättre kan säkra akademisk frihet, tydligt ansvar och långsiktighet.
Enligt utredningens beskrivning arbetar man nu med två parallella spår. Det första innebär en helt ny organisationsform med egen rättskapacitet, men där lärosätena fortsatt är en del av det offentliga. Det andra innebär att universitet och högskolor förblir förvaltningsmyndigheter, men med förändringar inom ramen för nuvarande modell, rapporterar universitetslararen.se.
Utredningen markerar att det första spåret inte handlar om privatisering. Man avvisar också tanken på en ”friskolereform” för högskolesektorn och uttrycker skepsis mot stiftelseformen. Inriktningen är i stället att behålla lärosätena som offentliga organisationer, även om den exakta juridiska konstruktionen ännu inte är bestämd.
Svag autonomi i internationell jämförelse
Bakgrunden är en långvarig diskussion om hur hårt staten ska kunna styra universitet och högskolor. Seminariet i Almedalen, som SULF arrangerade, tog bland annat upp hur akademisk frihet och skydd mot politisk styrning har försvagats i flera länder. I den jämförelsen bedöms svenska lärosäten ha svag formell autonomi, just eftersom de är förvaltningsmyndigheter.
Flera deltagare på seminariet menade att dagens ordning bygger på en politisk återhållsamhet som inte är garanterad över tid. De beskrev nuvarande modell som en riskkonstruktion, eftersom regeringen formellt har stora möjligheter att styra, även i frågor som ligger långt från lärosätenas kärnuppdrag.
Examensordning, studentinflytande och anställningstrygghet i fokus
En återkommande fråga i diskussionen var examensordningens roll. Fackliga företrädare pekade ut examensordningen som ett av statens starkaste styrinstrument mot utbildningarnas innehåll. En möjlig förändring som lyftes är att göra examensordningen till lag i stället för att den regleras genom förordning, vilket skulle minska regeringens handlingsutrymme.
Studentföreträdare betonade samtidigt att studentinflytandet måste bevaras och helst stärkas om organisationsformen ändras. Flera fackliga organisationer lyfte också anställningstrygghet som en fråga som inte får försvagas i en framtida modell.
Från arbetsgivarhåll, genom Svenskt Näringsliv, framhölls att ökad frihet för lärosätena behöver kopplas till skarpare krav på ansvar, kvalitet, relevans och resultat.
Önskemål om starkare konstitutionellt skydd
Seminariet tog även upp de nordiska skillnaderna. I Finland finns grundlagsskydd för utbildning, forskning och universitetens självstyre. Fackliga företrädare i Sverige vill se något liknande här och efterlyser ett tydligare konstitutionellt skydd för utbildningens frihet och lärosätenas autonomi.
En sammanfattande linje i diskussionen var att dagens system behöver förändras, men att det inte är självklart att en helt ny organisationsform är den enda lösningen. Deltagarna återkom gång på gång till vad som inte får gå förlorat: studentinflytande, anställningstrygghet och ett robust skydd för akademisk frihet.
Svår balansgång för utredningen
Autonomiutredningen står därmed inför en tydlig balansgång. Den ska utforma förslag som ger lärosätena större faktisk frihet, samtidigt som de offentliga garantier som många i sektorn ser som avgörande inte urholkas. Hur den slutliga avvägningen ska se ut blir tydligare först när betänkandet presenteras nästa vår, enligt universitetslararen.se.