Regeringen inrättar en nationell stödfunktion för ansvarsfull internationalisering med Vetenskapsrådet som huvudansvarig myndighet och Lunds universitet som tänkt lärosätesrepresentant. Uppdraget ska rymmas inom befintliga anslag, enligt högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, skriver universitetslararen.se.
Vetenskapsrådet får samordnande roll
Den nya funktionen ska stödja universitet och högskolor i svåra bedömningar kring internationella samarbeten, mot bakgrund av ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Vetenskapsrådet har redan tagit fram vägledande nationella riktlinjer och får nu ett sammanhållet ansvar för att samla kunskap, följa utvecklingen inom EU och ordna forum som seminarier och workshops.
Myndigheten ska enligt regeringen bygga upp en kompetensnod som lärosätena kan vända sig till i frågor om risker, policyutveckling och säkerhetsrelaterade överväganden i forskningssamarbeten. Samtidigt betonar regeringen att beslut om enskilda samarbeten fortsatt ligger på varje lärosäte.
Lunds universitet blir kontaktpunkt för lärosätena
Regeringen avser att Lunds universitet ska fungera som lärosätenas representant i arbetet med ansvarsfull internationalisering. Formellt uppdrag är ännu inte lämnat, men rektor Erik Renström har informellt nåtts av önskemålet om ett särskilt ansvar, rapporterar universitetslararen.se.
Lunds universitet lyfts fram för sin omfattande internationella verksamhet och erfarenhet av att omsätta regelverk och riktlinjer i praktiskt arbete. Tanken är att lärosätet ska bidra till att förankra och förklara det material som kommer från den nationella stödfunktionen ut till övriga universitet och högskolor.
Inga nya pengar – inom ramen för nuvarande anslag
Enligt regeringen ska uppdraget genomföras inom Vetenskapsrådets befintliga ekonomiska ramar. Myndigheten får använda upp till sju miljoner kronor för arbetet, men utan att anslaget höjs i nuläget. Eventuella framtida resursförstärkningar kopplas till kommande budgetpropositioner, framgår det av genomgången enligt universitetslararen.se.
Inte heller lärosätena får några särskilda extra medel för att stärka arbetet med ansvarsfull internationalisering i dagsläget. Regeringen markerar dock att frågan kan aktualiseras vid framtida budgetbeslut om kraven på lärosäten och myndigheter ökar.
Bedömningarna ska göras av lärosätena
Regeringen understryker att det yttersta ansvaret ligger kvar hos universiteten och högskolorna. Ingen central myndighet ska avgöra vilka samarbeten som är acceptabla. Den principen kopplas till den akademiska friheten och vikten av att lärosätena själva bygger upp sin säkerhetspolitiska kompetens.
Syftet med stödfunktionen är i stället att ge bättre underlag för svåra avvägningar. Regeringen vill både minska riskerna för otillbörlig påverkan, spionage och kunskapsläckage, och undvika att svenska lärosäten bryter internationella samarbeten i onödan av rädsla eller osäkerhet.
Fokus på säkerhet, men fortsatt öppenhet
I regeringens beskrivning är Sverige fortsatt starkt beroende av internationella forskningssamarbeten och inflöde av utländska forskare. Samtidigt pekas vissa länder och områden ut som mer riskutsatta, särskilt där forskningen gränsar till försvars- och säkerhetspolitik.
universitetslararen.se återger hur regeringen ser ökade försök från främmande makt att komma åt svenska forskningsresultat och innovationer samt exempel på hårt tryck mot forskare inom känsliga områden. Mot den bakgrunden framhålls behovet av att höja lärosätenas säkerhetsmedvetande utan att strypa det internationella kunskapsutbytet.
Stärkt säkerhetskompetens i styrelserna
I artikeln kopplas den nya stödfunktionen ihop med tidigare förändringar i hur styrelserna vid universitet och högskolor utses. Regeringen har gett nomineringspersonerna i uppdrag att se till att det finns säkerhetskompetens i styrelserna, något som enligt sajten mötte kritik om politisk inblandning när det infördes.
Regeringen bedömer dock att lärosätena i dag hanterar frågorna bättre än tidigare och att diskussionen om ansvarsfull internationalisering blivit mer levande i sektorn de senaste åren. Den nationella stödfunktionen ska nu fungera som ytterligare stöd när lärosätena väger ihop krav på öppenhet, säkerhet och akademisk frihet.