Regeringens kommande skolreform riskerar att försämra stödet till elever med funktionsnedsättning och öka deras utanförskap, varnar Funktionsrätt Sverige. I en debattartikel uppmanar organisationen riksdagens ledamöter att rösta nej när riksdagen den 3 juni ska besluta om förändringar i skolans stödinsatser, skriver aftonbladet.se.
Enligt debattinlägget innebär flera av regeringens förslag att barns rätt till utbildning, inflytande och delaktighet trängs tillbaka. Funktionsrätt Sverige menar att förslagen bryter mot principen om en inkluderande skola och står i strid med både Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen.
Varnar för livslångt utanförskap
Organisationen ser en risk att unga med funktionsnedsättning i ännu högre grad än i dag stängs ute från både arbetsmarknad och vidare studier. Konsekvensen kan bli ett livslångt utanförskap och ökade samhällskostnader, framhåller skribenten i debattartikeln.
Funktionsrättsrörelsen uppger att man tidigare riktat omfattande kritik mot regeringens linje i remissvar och skrivelser, men utan att få genomslag. Trots detta går regeringen vidare med förslag som beskrivs som repressiva och straffande, där fokus flyttas från stöd till disciplinära åtgärder.
Kritik mot minskad dokumentation och svagare inflytande
Ett av de förslag som kritiseras gäller minskade krav på dokumentation kring elevers stödbehov. Enligt Funktionsrätt Sverige riskerar en urholkning av dokumentationen särskilt att drabba barn med komplexa behov, eftersom uppföljning och kunskap om vilka stödinsatser som fungerar då kan gå förlorad.
Organisationen vänder sig också mot förslag som minskar elevers och vårdnadshavares inflytande över stödinsatser i skolan. Debattartikeln lyfter att många elever med funktionsnedsättning vittnar om hur avgörande det är att bli lyssnade på, och menar att en svagare dialog ytterligare minskar chanserna att nå skolans kunskapsmål.
Akutskolor, avstängningar och placering utanför skolanheten
Funktionsrätt Sverige riktar även skarp kritik mot förslag som syftar till att stärka ordningen i skolan genom möjligheten att placera elever utanför den egna skolenheten, införa så kallade akutskolor och stänga av elever.
Enligt debattartikeln står dessa delar av reformen i direkt konflikt med både skolplikten och rätten till utbildning. Elever med funktionsnedsättning, till exempel med koncentrationssvårigheter, riskerar oftare att uppfattas som störande. Risken är, menar organisationen, att skolor väljer disciplinära lösningar i stället för att bygga upp en inkluderande lärmiljö och ge adekvat stöd.
Debattören hänvisar till utredningen bakom förslagen, som själv slår fast att det finns en avsevärd risk för diskriminering av barn med funktionsnedsättning om vissa av åtgärderna genomförs.
Avskaffade extra anpassningar oroar
En central del av kritiken gäller att stöd i form av extra anpassningar och tidiga stödinsatser föreslås avskaffas som begrepp i skollagen. Funktionsrätt Sverige konstaterar att arbetet med extra anpassningar inte fungerat som avsett, men menar att lösningen inte är att ta bort dessa former av stöd.
I stället befarar organisationen att barn och unga som behöver anpassningar i högre grad kommer att hänvisas till särlösningar utanför den ordinarie undervisningen. Detta riskerar, enligt debattartikeln, att ytterligare underminera skolans demokratiska och kompensatoriska uppdrag att utjämna skillnader i elevers förutsättningar.
Efterlyser satsningar på det som fungerar
I stället för de föreslagna reformerna vill Funktionsrätt Sverige se satsningar på åtgärder som bedöms ha stöd i både forskning och beprövad erfarenhet. I artikeln lyfts särskilt mindre klasser, fler behöriga lärare, personal med specialpedagogisk kompetens, god tillgång till elevhälsa och stärkt kunskap om funktionsnedsättningar i lärar- och rektorsutbildningar.
Organisationen betonar att huvudmännen måste prioritera resurser till skolan om barn med funktionsnedsättning ska kunna ta del av utbildning på lika villkor och senare etablera sig på arbetsmarknaden. Målet bör, enligt skribenten, vara att barn med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter som alla andra barn.
Funktionsrätt Sverige avslutar med en tydlig uppmaning till riksdagens ledamöter att rösta nej till regeringens liggande förslag i juni och kräver samtidigt att regeringen drar tillbaka reformen och omarbetar den. Hela resonemanget utvecklas i debattartikeln, som publicerats enligt aftonbladet.se.
